Foto Kristoffer Bereda[1]

Kristofer Bereda lär elever minska matsvinnet

För några år sedan bestämde sig vår medarbetare Kristofer Bereda för att göra något åt matsvinnet i skolrestaurangen. Hans idé ligger nu till grund för de matsvinnskampanjer som vi genomför och som uppmuntrat våra gäster att minska matsvinnet med flera ton.

När Kristofer Bereda började arbeta med skolrestauranger för några år sedan la han märke till att sopsäckarna med matsvinn var så stora och tunga att personalen knappt orkade bära bort dem efter dagens lunchservering. Han bestämde sig för att göra något åt saken.

– Jag bad att få låna en 100-lapp av rektorn. Jag fick hundringen och gick direkt och slängde den i papperskorgen medan rektorn tittade på mig med förvånad blick, säger Kristoffer Bereda som är platschef på Mariaskolan i Stockholm.

– Jag förklarade att så gör ni varje dag. Men istället för att kasta bort tonvis med mat varje år kan vi göra något bra för miljön och samtidigt höja kvalitén på maten.

Det tyckte både rektorn och eleverna var en god idé. Matsvinnet visualiserades genom två plaströr med bollar. Varje boll motsvarar en viss mängd matsvinn. I det ena röret kan eleverna se hur mycket svinn som brukar kastas. Det andra röret fylls på i samma takt som det hamnar matrester i sophinken. Det gäller att hamna under det markerade strecket som visar skolans mål. De skolor som klarar målet bjuds på glass eller dessert. På så sätt gynnas både miljö och gäster.

– Jag vill att det vi sparar in på minskat svinn kommer gästerna tillgodo. Om de fortsätter att hålla ner svinnet brukar jag lägga in favoriträtter lite oftare eller överraska med fler desserter.

Sodexos har en global plan för sitt miljöarbete. Vi kallar den Better Tomorrow Plan. I Sverige är Kristofer Beredas idé en del av den. Sedan hösten 2011 har närmare 100 matsvinnskampanjer genomförs i våra skolrestauranger runt om i landet.

Målet har varit att minska svinnet med minst 20 procent. Om alla fortsätter att hålla ner matsvinnet lika bra som under kampanjen kommer det att innebära minskningar på flera ton matsvinn om året.

Tvärtom mot vad många tror så är det den mest populära maten som slängs. Eleverna tar helt enkelt mer mat än de orkar eller hinner äta. Enligt Naturvårdsverket hamnar mellan 15 000 och 20 000 tusen ton nylagad skolmat i soptunnorna i Sverige till en kostnad av 600 miljoner kronor per år. Gymnasieelever slänger mer än grundskoleelever. För att få fram ett ton tillagad mat går det åt cirka två ton råolja. Då är allt från odling, transporter och tillagning till varmhållning i vattenbad i skolrestaurangen inräknat.

– Det går att göra mycket för miljön genom att tänka på hur man beter sig i samband med måltider. Istället för att ta fem pannbiffar tar man två. Den som orkar går och hämtar en eller två till. Precis som man gör hemma, avslutar Kristofer Bereda.