shutterstock_99046043_no legs kopia

Lätt för Nyköpings elever att välja rätt

Nu har vi gjort det enkelt för elever i Nyköping att äta klimatsmart. Varje dag märker vi ut vilken av dagens alternativ som bidrar till minst klimatpåverkan. Glada globen är den symbol som hjälper eleverna att välja klimatsmart.

Växthuseffekten bidrar till att temperaturerna stiger på jorden. Det kan låta skönt för oss som bor i Sverige men om man tänker på det som att planeten fått feber framstår det inte som lika trevligt. Men vi kan bromsa febern. Eftersom maten står för en fjärdedel av klimatpåverkan från vår totala konsumtion är det viktigt att lära sig vad som är bra matval. Man kan välja att bara titta efter Glada globen, eller ägna några minuter till att läsa vidare om hur allt hänger ihop.

Vad är det som gör att jorden får feber av mat?

Det beror på att det frigörs olika gaser när man producerar livsmedel. Olika livsmedel ger olika stor klimatpåverkan. Gaserna som bildas kallas för växthusgaser. Det pratas ofta om koldioxid och transporter men faktum är att det fått oförtjänt stor uppmärksamhet. Lustgas och metan är betydligt mycket kraftfullare. Lustgas pyser ut från markerna och när vi gödslar odlingar. Metan pyser ut när idisslande djur andas, rapar och pruttar. Även gödselstacken avger metan. Den största utsläppsdelen från livsmedel, drygt 80 procent, kommer från odlingar och uppfödning av djur.

Vad är problemet med växthusgaserna och effekten av dem?

Problemet med växthusgaserna är att de lägger sig som ett lock runt jorden och gör så att för mycket av solens värme blir kvar istället för att åka ut i rymden. Ungefär som om det inte skulle gå att öppna ett fönster när det blir jättevarmt i klassrummet.

Växthuseffekten, jordens feber, bidrar till att på vissa ställen regnar det för mycket och på andra inte alls. Vi riskerar att få brist på dricksvatten och vatten till odling av djurfoder och livsmedel. På vissa ställen blir regnen så kraftiga att bostäder spolas bort och människor dör.

Hur mäter man växthusgaser?

Måttet som man använder kallas koldioxidekvivalenter, CO2e.Det är ett mått på hur mycket de olika gasernas sammanlagda styrkor bidrar till miljöeffekten. Metan är till exempel 25 gånger mer kraftfullt jämfört med koldioxid, och lustgas hela 298 gånger.

Grafik från RISE, Research Institutes of Sweden

Det går att se rätternas miljöeffekt i menyerna här på energizonen och i appen Skolmåltiden.

Hur har ni räknat ut rätternas klimatpåverkan?

Siffrorna baseras på RISE, Research Institutes of Swedens, klimatdatabas. De har gjort en omfattande miljökartläggning av livsmedlens livscykler. Med det som grund har vi ett annat datasystem som räknar samman varje maträtts påverkan. Siffrorna som ibland anges är CO2e, se ovan.

Vilken mat har störst påverkan?

Allra störst påverkan har den mat som kommer från kor. Det beror på att korna behöver mycket foder under sin uppväxt och för att de släpper ut mycket metangas när de andas, rapar och fiser. Det finns forskare i England som mätt kornas rapar med en så kallad blurp-o-meter. Enligt dem rapar en ko metan ungefär var 90:e sekund hela dygnet. En enda ko beräknas producera 600 liter metan per dag. Även får och lamm ger stor klimatpåverkan eftersom de är idisslare och ger ifrån sig mycket metan.

Hur äter man klimatsmart?

Genom att minska intag av livsmedel från framför allt kor och lamm. Griskött har inte lika hög påverkan eftersom grisarna har ett helt annat matsmältningssystem. När människor och grisar smälter maten bildas främst koldioxid.

Vi behöver inte bli vegetarianer men vi måste minska våra intag av kött. Sedan 1990 har vi ökat konsumtionen med 45 procent. Det är inte bra varken för vår egen eller planetens välbefinnande. Istället bör vi öka intaget av livsmedel som kommer från växtriket.

Klimatpåverkan från kött är i genomsnitt 10 gånger större än klimatpåverkan från baljväxter. Här kan du se klimatpåverkan från olika proteinkällor.

Vad gör Sodexo för att minska matens klimatpåverkan?

Vi säsongsanpassar våra menyer och försöker använda så klimatsmarta råvaror som möjligt. Vi har även uppdaterat våra vegetariska recept och flera av våra kockar har varit på kurs i vegetarisk matlagning tillsammans med Isak Wiig från Svenska kocklandslaget. Maten ska inte bara vara klimatsmart – vi vill såklart att den är riktigt god också.

Vårt envetna arbete med att mäta och hålla ner matsvinnet fortsätter. Det gäller både det som bildas i samband med matlagningen och serveringen. Genom att mäta får vi kunskap om var och varför det uppstår och kan vidta olika åtgärder.

Hör gärna av dig till Kaj Kervinen om du har synpunkter och idéer. Eller gå med i någon av skolornas matråd. Dina åsikter och förslag är viktiga. Du når Kaj enklast på: Kaj.kervinen@sodexo.com